Vi måste ha rätt att säga nej!
Av Kent Åkerlund
Folkhälsoministern Maria Larsson sade i en intervju i Korseld, ett program på SvDs webb-TV.
”Vad är det bästa med Anna Anka”?
”Ja, hon har skapat en debatt. Det är alltid bra att ha ett högt debattklimat i ett land, tycker jag. Det är alltid att välkomna.”
Det låter nobelt och bra, men är detta höga debattklimat reserverat enbart för triviala ämnen som Anna Anka, Idol, Big Brother och liknande? Att det höga debattklimatet inte är så högt när det gäller svininfluensan och vaccinet, är uppenbart. Det har kommit fram på flera håll att kommentarer med giltiga argument till artiklar om influensan och vaccinet har plockats bort, speciellt om dessa innehållit länkar till sidor på webben där bättre information är tillgänglig.
Att det höga debattklimatet inte är så särskilt högt, utan snarare mycket lågt bekräftas av Inger Atterstam på SvD, som skriver, söndag 11 oktober, i artikeln, Nu är det dags att ta ställning: ”Kampanjen har i realiteten varit såpass hårdför och ideologisk att ingen tillåtits att ifrågasätta den officiella linjen. Att göra det anses inte bara oansvarigt utan också illasinnat och osolidariskt mot medmänniskor. Styrkorna har sålunda effektivt samlats in och kritiska röster tystats. En vettig diskussion har knappt gått att föra.”
För de flesta handlar hela situationen med influensan och vaccinet enbart om hur man ställer sig till om man skall ta vaccinet eller inte, att det skulle vara något som ingår i en större bild finns inte på kartan, så att säga. Nåväl, om vi lägger alla teorier om diverse konspirationer åt sidan, och tar ett par steg tillbaka och betraktar hela situationen, så är det några saker som sticker ut och som måste tas i beaktande:
Varför var WHO så snabba att höja till nivå sex och förklara svininfluensan för pandemi?
Varför vill man inte sänka nivån, med tanke på att influensan är mild och inte särskilt farlig för den stora majoriteten? Enligt deras egen statistik har den vanliga säsongsinfluensan betydligt större antal sjuka och dödsfall och den är aldrig på fas sex.
Varför ändrade WHO på definitionen för pandemi? År 2003 definierade WHO pandemi så här – ”En influensapandemi uppstår när ett nytt influensavirus dyker upp som människor saknar immunitet mot, vilket resulterar i flera samtidiga epidemier över hela världen med enorma antal sjuka och döda.” I maj 2009 ändrades det till följande – ” En influensapandemi kan uppstå när ett nytt influensavirus dyker upp som människor saknar immunitet mot”. Man tog bort biten med flera samtidiga epidemier och det höga antalet döda och sjuka. Varför sänkte man ribban? Denna definition öppnar för att göra den vanliga säsongsinfluensan till en pandemi och därmed öppna för större antal vaccinationer, mer grupptryck för att fler (helst alla) skall vaccinera sig – ofta. Varför?
Vi såg i veckan ett inlägg på SvD där det stod om hur Sverige förhandlat fram ett avtal med GlaxoSmithKline om företräde i kön för att köpa vaccin när en pandemi slår till. I avtalet har leverantören åtagit sig att leverera upp till 18 miljoner doser vaccin till Sverige. Enligt avtalet innebär pandemifas 6 att avtalet träder i kraft, vilket det gjorde den 11 juni 2009, när WHO höjde till fas sex.
Även om svenska myndigheter skulle anse att svininfluensan inte är allvarlig och vaccination inte vara nödvändig, möjligen med undantag för riskgrupperna, så är man fast i ett avtal och måste fullfölja köpet. Nu är 18 miljoner doser vaccin på väg in. Finns det en förklaring häri varför propagandan varit och är, så stark för att vi skall ta vaccinet? Är detta förklaringen till att grupptrycket är så starkt i skolorna? Alla barnen skall ta vaccinet och de som säger nej betraktas som osolidariska. Grupptrycket är också starkt bland vårdpersonal. Det är svårt at säga nej, även om många, på vissa ställen en stor majoritet inte vill ta vaccinet.
Hela den här situationen med influensan och vaccinet handlar om mer än att bara ha ett val när det gäller vad vi vill låta injicera i våra kroppar i höst, detta är bara första delen. Eftersom WHO, enligt Reuters, säger att det kan ta några år innan de sänker H1N1 från pandemi till vanligt säsongsinfluensa. Innebär detta att vi kommer att få gå genom detta varje höst nu de kommande åren? Innebär det en risk för kommande tvångsvaccinering? Säger vi inte ifrån nu, blir det mycket svårare längre fram.
Det måste vara vår rättighet att kunna säga nej och bli respekterade för det och inte behöva utsättas för grupptryck (vilket vi förkastar i alla andra sammanhang) och andra sorters påtryckningar. Vi måste ha en möjlighet att välja. När vi ser att influensan är mild, att vaccinet är hastat igenom, att vaccinet innehåller ingredienser som är minst sagt tvivelaktiga (Läkemedelsverket säger själv i sin produktresumé och bipacksedel att det finns risk för svåra biverkningar), och att experter som epidemologen Tom Jeffersom på högt ansedda Cochrane institute, säger att ”när det gäller pandemivaccin vet vi aldrig om de kommer att fungera. För det finns vanligtvis inget virus att testa vaccinet mot. Pandemivaccin och andra vaccin registreras innan viruset dykt upp. Därför är det ett lotteri om dessa vaccin fungerar. De hundratals studier som vi har granskat visar att dessa vaccin inte är särskilt effektiva. De fungerar bäst på friska vuxna som ju redan har bra immunförsvar och som vanligtvis inte rekommenderas att ta dem.”
När vi sedan ser att EMEA (Europeiska medicinska rådet) i sin sammanfattning av utredningsrapporten om Pandemrix säger: ”Pandemrix har godkänts enligt förfarandet för undantagsfall. Detta innebär att det inte varit möjligt att få fullständig information om pandemivaccinet… Företaget som tillverkar Pandemrix kommer att samla in information om vaccinets säkerhet under den tid som det används”, då står det utom tvivel att vi har ett vaccin som är högst osäkert och känsla av att vara försökskaniner medan vaccinationen pågår. Vår slutsats blir att vi måste kunna säga nej och respekteras och att alla måste få del av en information som visar på problemen med vaccinet.
include('counter.php') ?>